to be, or not to be

awake. Höstlegender ligger snart i burken, och jag kan knappt hålla mig. Det var min bildlärare på högstadiet som älskade den här filmen(och vi fick självklart se den på lektionstid, tack som fan.) So do I.

Skrev världens längsta
inlägg nu, men raderade det. Håller mina tankar för mig själv. Längtar tills jag kan göra allt jag vill göra. E så trött på det här jävla benet. Ingen frågar efter hjälp och jag bara är - ingen. Det räcker nu...
Gravitation och Kent spelas i mina öron de sista 3%-en av filmen...vilka minnen. Våffeltime hos grandma imorn<3 Yes.

elva

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback