Vaknade lagom till nedsläpp av reprismatchen Sverige-USA. Jag o Papi satt där och stämningen var på topp efter 2-1 målet. miss efter miss...av domarna sänkte oss till botten dock och det e inte ofta pappa ger upp o går därifrån, men det gjorde han. Jag satt kvar å surade. Jävla mutade domarjävlar.

Åtta konstateranden om min träning.

1. Jag blir uttittad för jag gör sjukt konstiga övningar, och jag gör dem fel för att det ska kunna bli rätt för mig.
2. Jag blir aldrig svettig
3. Jag blir endast tränad på halva kroppen
4. Jag blir bara gigantual för jag kan inte köra konditionsträning.
5. min sena som e borta på baksida lår som numera är i mitt knä som tydligen inte behövdes, behövs visst.
6. Förhoppningsvis kan det bara bli bättre.
7. Jag vill börja spela matcher nu, undrar om d går med världens största skydd o lite dexofenisar?
8. Rehab är inte min grej.
Ps. 9. Vill ha Lena tillbaka som kan pepp-coacha miiig. Ska ringa henne.


Lucky me Anyways. I Am Smiiiiling.